Jag är tacksam för att emellanåt få publicera texter i lokaltidningen Allt om Osby/Älmhult under rubriken Tänkvärt. Här finns texterna samlade och jag vill gärna dela med mig av dem.


Här kan du läsa min senaste text som publicerades i Allt om Osby/Älmhult i augusti 2019.

Reflektion inför hösten

 Vi är på väg att lämna sommaren bakom oss och kliver snart in i den första höstmånaden. Kanske kan det vara läge att sakta ner steg och tankar för en stund för att reflektera kring vilken riktning vi vill röra oss i den här hösten. Vad är det du vill och vad är det du behöver för att må bra och trivas med ditt liv?  Hur ser din balans mellan aktivitet och vila ut?

 Vi kan ta hjälp av kunskap om hur våra hjärnor fungerar när vi funderar på de här frågorna. Den brittiske professorn Paul Gilbert har skapat en modell som bygger på forskning bland annat om hjärnan. Modellen beskriver hjärnan som ett organ med tre olika system: hotsystemet, drivsystemet och trygghetssystemet.

Hotsystemet är kroppens försvars- och överlevnadssystem som aktiveras vid hot om fara. Kroppen förbereder sig blixtsnabbt på att slåss eller springa för livet. Hotsystemet kan aktiveras av fysiska hot, men också av sociala hot, av rädsla för att inte höra till eller att hamna utanför, av att inte räcka till, av minnen från obehagliga händelser vi varit med om. När vi befinner oss i hotsystemet tappar vi kontakten med vår klokskap och reagerar på autopilot med mer primitiva delar av vår hjärna. När hotsystemet är aktiverat kommer vi inte alls till vår rätt och kan sätta krokben för oss själva på olika sätt.

Drivsystemet är utvecklat för att vi ska ge oss ut och söka efter det vi behöver och för att nå våra mål. Det handlar om att prestera, klara utmaningar och leverera resultat. När vi lyckas med det aktiveras hjärnans belöningssystem och hormonet dopamin sprider sig i kroppen. Dopaminet mår vi så bra av att vi vill fortsätta att söka belöningskickar om och om igen. När vi är i drivsystemet får vi saker att hända, men om vi tillbringar alltför stor del av dygnets timmar i drivsystemet finns risk för beroendeproblematik eller utmattning.

Trygghetssystemet är kroppens återhämtande system och när det är aktiverat känner vi oss lugna, nöjda, trygga och tillfredsställda. Långsamma aktiviteter, lugnande andning, att känna samhörighet och närhet till människor vi tycker om kan aktivera trygghetssystemet. Här kan vi skapa utrymme för reflektion och eftertänksamhet och här kan vi vara närvarande i våra relationer. Kroppens organ, inklusive hjärnan, får möjlighet till nödvändig återhämtning.

 Vi behöver alla tre systemen och kan pendla snabbt mellan dem. Ägna gärna en stund till att reflektera över dig själv och hur ditt liv ser ut just nu. I vilka sammanhang och situationer befinner sig din hjärna i de här olika systemen?   Hur ser balansen ut mellan att vara i försvar, att prestera och att återhämta dig?

Medvetenhet är första steget till förändring. Vad behöver du i höst för att leva ett balanserat och hållbart liv?

Här kan du läsa min text som publicerades i Allt om Osby/Älmhult i maj 2019.

Personlig hållbarhet

Hållbarhet är ett viktigt och synnerligen aktuellt ämne som kan betraktas och belysas från flera olika perspektiv.

Låt oss ägna en stund åt att resonera kring hållbarhet ur ett personligt perspektiv. Vi kan använda oss av Simon Sineks modell Golden circle som består av frågorna Varför? Hur? Vad?

Vilket är ditt varför?Kanske är det en av de viktigaste frågorna som du kan ställa till dig själv. För att kunna vara tydlig utåt behöver du vara tydligt inåt och då är det hjälpsamt att ha ett tydligt varför. Varför stiger du upp ur sängen på morgonen? Vad är det som skapar mening för dig och vad vill du använda ditt liv till? Vilket är ditt bidrag till världen eller till de människor som står dig nära? Stora frågor javisst, och i dina svar kan du hitta ledtrådar till ditt varför. Här kan du också hitta motivation till dina hur och vad.

När du börjar få en klarare och mer medveten bild av ditt varför och vad som är meningsfullt för dig är nästa fråga hur. Hur vill du tillbringa dina dagar för att leva i enlighet med det som är allra viktigast för dig. Hur vill du må? Hur behöver du ta hand om dig själv för att kunna vara den du allra helst vill vara? Hur kan du utvecklas? Hur kan ett meningsfullt och hållbart liv se ut för dig? Hur kan din kreativitet få blomma?

Vad är då viktigt? Här handlar det om vanor, rutiner och återkommande aktiviteter. Livet består ju främst av vanliga vardagar.  Vad behöver din vardag innehålla för att du på ett hållbart sätt ska kunna leva i enlighet med ditt varför och dina hur? Vad kan dina dagar fyllas med för att göra ditt framtida jag stolt?

Inom yogan finns ett talesätt: The answers you seek never come when your mind is busy, they come when your mind is still.  Fritt översatt ungefär: Svaren du söker kommer inte när ditt sinne är upptaget, de kommer när ditt sinne är lugnt. Tänk om det faktiskt är så att vi behöver skapa utrymme i våra liv där vi kan gå ner i varv för att på så sätt frigöra den inneboende energi som vi alla har inom oss? Hur kan du hitta gläntor i tillvaron, platser och stunder då dina system kan stilla sig och det inre bruset få lugna sig? Tillfällen att lyssna inåt och låta dig vägledas av din egen kloka röst.

Jag kan minnas ett par tillfällen då jag tog stora och viktiga beslut i mitt liv. Jag minns precis var jag befann mig och nu i efterhand ser jag ett tydligt mönster. Det var tillfällen då jag bytt miljö, skapat utrymme för reflektion och haft sällskap av människor som lyssnat och stöttat mig. Både stora och små beslut kan behöva mod och ditt mod kan du få tillgång till när du har tonat ner brus och distraktioner och skapat balans och fokus i sinnet.

Vilket är det första lilla steget som du kan ta mot ett personligt hållbart liv?




Konsten att lyssna/Julens finaste gåva

Hur känns det att möta en människa som är fullt närvarande i mötet med dig och som verkligen lyssnar på det du har att säga? Vad gör det med dig när du känner att du har en annan människas fulla uppmärksamhet?

Tänk dig ett samtal mellan två personer. Lyssnandet kan ske på tre nivåer.

På nivå ett hör du vad någon säger och den andres ord skapar associationer i din hjärna. Du tillåter att de tankar som väckts hos dig kommer ut genom din mun och börjar själv prata om det du vet och kan och har varit med om kopplat till det som den andre personen sa. Din ”inre radio” spelar med hög volym och din uppmärksamhet är på dig själv och inte på den du förväntades lyssna på. Någon som har varit med om det?

På nivå två har du lärt dig att skruva ner volymen på din inre röst och rikta din fulla uppmärksamhet på den person du samtalar med. Vad är det han eller hon egentligen säger, vilka ord används, vilka budskap sänder hon eller han, finns det mönster i det som sägs, finns det metaforer som verkar vara viktiga? Du låter din uppmärksamhet finnas kvar hos den du talar med. Nu har du börjat lyssna på riktigt!

På nivå tre kan du uppmärksamma vad som sägs mellan raderna eller inte sägs alls och också på kroppsspråk, mimik och förändrade energier hos den du möter. Den här nivån av lyssnande kan man förvänta sig av någon som har samtal som en del i sin profession.

För att utvecklas till en riktigt bra lyssnare är förmågan till medveten närvaro en avgörande kvalitet. Den gode lyssnaren har kapacitet att hantera sina egna tankar och känslor. Att inte låta sina egna tankar sticka i väg för att man associerar till det som sägs och att inte ”gå igång” känslomässigt och låta sig triggas av vad den andre säger är nödvändigt för att få till en bra och konstruktiv dialog. Är det lätt? Nej, det är inte alls lätt!

Många av oss lever med vår autopilot påkopplad stor del av vår vakna tid. Våra tankar befinner sig i dåtid eller framtid istället för i nutid. När tankarna befinner sig i dåtid kan det handla om ältande av gamla händelser eller upplevelser och när de befinner sig i framtid kan det handla om tankeflykt och dagdrömmeri. Tillståndet då vår autopilot är påkopplad och vi handlar omedvetet och utan så mycket eftertanke är energisparande för vår hjärna. Precis som vi kan träna upp våra muskler av styrketräning och vår syreupptagningsförmåga av konditionsträning kan vi också träna upp vår hjärna. Studier visar att med hjälp av både pulshöjande fysisk träning och pulssänkande mindfulnessträning kan vi träna upp vår förmåga till närvaro, fokus och koncentration. Träning av hjärnan kan skapa större medvetenhet om oss själva, om våra värderingar, våra beteenden och våra handlingsmönster. Det gör att vi får en större beredskap att möta en vardag som emellanåt kan vara både stressig och osäker. Det gör också att vi kan arbeta mer fokuserat, koncentrerat och effektivt.

Så avslutningsvis, vid vilka tillfällen och i vilka sammanhang och situationer känner du dig fullt närvarande? Stunder då din kropp och dina tankar är på samma plats. Ögonblick av medveten närvaro då din uppmärksamhet är helt riktad på den uppgift du för närvarande håller på med.

Tänk om den finaste gåva du kan ge till dina närmaste den här julen är din medvetna närvaro och ditt uppmärksamma lyssnande, om än bara i små stunder då och då?

Publicerat i lokaltidningen Allt om Osby/Älmhult under rubriken Tänkvärt, december 2017

Upp


Återhämtning-kraften i att sakta ner

Vi har kommit till mitten av augusti och många av oss börjar så smått att återvända till våra rutiner och vår vardag efter en ovanligt varm och solig sommar. Våra liv består ju främst av vanliga vardagar och kanske är det just nu ett bra tillfälle att lägga till någon form av återhämtning till dina vardagliga rutiner? En vardag att längta till, hur kan den se ut för dig?

Vi lever i en utmanande och prestationsinriktad tid. Vi är uppkopplade, tillgängliga och ständigt på språng. Presterar vi verkligen som bäst när vi pressar oss hårt och har många bollar i luften? Vad behöver vi för att både må bra och prestera bra i ett långsiktigt och hållbart perspektiv?

Att vilja och behöva sakta ner ibland ska inte betraktas som en svaghet. Det bör istället ses som en styrka, som något modigt och klokt. Ett sätt att skapa personlig hållbarhet och ett sätt att utveckla sin kreativitet, sin potential och sin livskvalitet. En väg till att verkligen leva, uppleva och njuta av sitt liv.

Återhämtning handlar om att ta pauser och vilostunder för att låta kroppen och nervsystemet vila, repareras och samla ny kraft. Att ladda sina batterier helt enkelt. Sömn är den absolut viktigaste källan till återhämtning. För den som har en fysiskt aktiv vardag med tungt arbete eller intensiv träning behöver den fysiska kroppen vila. För de flesta av oss är det dock främst hjärnan som behöver återhämtning, från krävande tankearbete, en enorm mängd intryck, ett ständigt flöde av information, mängder av kontakter och relationer, ansvar både på arbetet och på hemmaplan, egna och andras krav och förväntningar på hur vi bör vara och vad vi bör klara. Vi behöver stänga av autopiloten och bli medvetet närvarande kring hur vi mår, vad vi behöver, vad vi längtar efter och vad som verkligen är viktigt på riktigt i våra liv.

Hur kan återhämtning gå till?
Sömn är som sagt allra viktigast. Tänk om en så liten åtgärd som att låta mobiltelefonen få tillbringa natten i ett annat rum än sovrummet skulle kunna göra skillnad? Att koppla ner för att kunna koppla av är en bra strategi.

Pulshöjande fysisk träning lugnar ner stressystemet och bidrar till minskade nivåer av stresshormonet kortisol i kroppen. Att få upp pulsen och röra sig så att man svettas i 30 minuter 2-3 gånger i veckan är faktiskt ett sätt att återhämta sig, särskilt för alla oss som sitter stilla mer än vad vår kropp egentligen skulle vilja. Återhämtning kan handla om att göra ingenting, men ofta kan någon form av rörelse vara involverad.

Att vistas i naturen är en form av återhämtning, speciellt om du tillåter din hjärna att slippa gå på högvarv. Använd dina sinnen när du är ute i naturen, lyssna på fågelsången, notera olika nyanser av grönt som växtligheten runt dig har, känn solen eller vinden mot huden, känn doften av träd och blommor och stanna till för att smaka på hallon eller blåbär. Lägg märke till skillnaden mellan att vara fast i dina tankar och inne i din lilla bubbla och att vara medvetet närvarande och uppleva med alla dina sinnen.

Yoga och meditation. Vilka bilder dyker upp i ditt huvud när du läser de orden? För mig fanns ett motstånd när jag började med yoga. Jag var ju van att bli trött och svettig när jag tränade och i början blev jag både rastlös och stressad av det lugna tempot på yogan. Och bara sitta still och andas – det hade väl inte jag tid med…….Det var min nyfikenhet som fick mig att ändå fortsätta, min nyfikenhet och en aning om att yogan kanske skulle kunna öppna dörrar som jag inte ens kände till just då. Många hittar in till yogan via den fysiska träningen för att bli starkare, rörligare och få mer energi.

Många stannar kvar i yogan för att den erbjuder så mycket mer än fysisk träning, nämligen möjlighet till återhämtning, till reflektion och självinsikt. Yoga och meditation kan hjälpa oss att lyssna på vår inre röst och komma i kontakt med oss själva, vår längtan och vår potential.

Avslutningsvis, tänk att det är december 2018 och du känner dig nöjd med dig själv och mår så bra delvis därför att du har lyckats få in mer återhämtning i din vardag under den här hösten. Vad är det du har lagt till (eller tagit bort) i din vardag som har gjort att du nu lever på ett mer hälsosamt och hållbart sätt? Vad är det du behöver och längtar efter den här hösten?

Publicerat i lokaltidningen Allt om Osby/Älmhult under rubriken Tänkvärt, augusti 2018

Upp


Tro inte på allt du tänker.

Den information som du tar in via dina sinnen silas genom ditt mentala filter. Filtrets funktion är att göra världen begriplig och hanterbar och föreslå ditt intellekt hur olika utmaningar ska hanteras. Filtret består av dina minnen, din kunskap, dina erfarenheter och dina eventuella fördomar. Det mentala filtret är färgat av de normer som rådde under din uppväxt, av den kultur och den miljö du lever i och också av andras tyckanden och tänkanden som du har plockat upp längs vägen. Kanske har andra människors valda slutsatser eller intressanta åsikter kommit att bli dina sanningar? Hur påverkar det dig i dag? Våra tankar om oss själva och om världen skapar våra beteenden och därmed våra liv.

En viktig del i personlig utveckling är att bli medveten om och genomskåda gamla antaganden som kanske inte längre är hjälpsamma. Först då får vi möjlighet att göra nya medvetna val. Det kan kännas befriande att släppa taget om gamla mönster och se på livets möjligheter på nya sätt. Men det kräver mod och villighet att hantera den osäkerhet som det innebär att ompröva den berättelse vi har byggt upp kring oss själva.

Den amerikanska författaren Byron Katie har formulerat fyra frågor som du kan använda för att pröva dina tankar. Välj en tanke och utmana den genom dessa frågor: 1. Är det sant? 2. Kan du vara helt säker på att det är sant? 3. Vad händer med dig när du tror på den tanken? 4. Vem skulle du kunna vara utan den tanken?

När du har lättat något på bagaget är det dags att söka ny information inuti dig själv. Finns det något som vill du förändra i ditt liv? Finns det något som du redan vet, men knappt vågar erkänna ens för dig själv? Finns det något som är det dags att släppa taget om? Vad är det du längtar efter nu?

Tänk om du i december, månaden när naturen har lagt sig till ro för att vila, kan bjuda in några stunder av tystnad, stillhet och eftertänksamhet för att svara på de frågorna. Vart är du på väg i ditt liv och är det i den riktningen du vill gå? Finns det dörrar du behöver stänga för att få kraft att glänta på nya? Hur hittar du modet att gå från att säkert veta till att nyfiket undra?

Publicerat i lokaltidningen Allt om Osby/Älmhult under rubriken Tänkvärt, december 2018

Upp